Hans blogg kan ni besöka "här" En ren Arsenal-blogg. En märkbart snyggare design som synes. Jag ska försöka fixa ihop något snyggare själv.
Kristoffers införrapport- Försvinner ifall jag inte får hans godkännande.
Semifinal i Champions League - behöver jag ens säga något mer?
Pater noster, qui es in caelis: sanctificetur Nomen Tuum; adveniat Regnum Tuum. Ja, om ni undrar vad det var så var det de tre första raderna i herrens bön på latin. Något säger mig att många på läktar(-na) på Emirates kommer be till högre makter om vi ser det hela gå till förlängning och/eller straffar. Något som vi naturligtvis inte hoppas på, men det är hur som helst ett mycket bättre alternativ än att förlora direkt.
Det är nu mindre än tjugio fyra timmar kvar tills drabbningen vi väntat på förgäves. Första matchen blev något av ett antiklimax, dagens match (ännu ett sent blogginlägg som får räknas vara tisdagens inlägg) får vi hoppas bli det motsatta. För tre år sedan satt jag ensam hemma och slog på tv:n för att se Barcelona-Arsenal. Jag hade då hejat på Arsenal ända sedan barnsben och förstog allt vad den matchen innebar. Jag kommer än idag ihåg hur jag sprang ut på balkongen och skrek sönder mina lungor när Campbell nickade in ledningsmålet. Jag kommer än idag ihåg hur jag föll ner på golvet i uppgivelse när vem det nu än var som gjorde 2-1 till Barcelona. Jag är rädd för att det ska hända igen, det är jag. Manchester United kan krossa våra drömmar på det mest miserabla sättet som finns. Det är bara tänka tanken att vi leder med 2-0 och vi är inne på tilläggstid i andra halvlek då Rooney får bollen i straffområdet och smäller in den. Då finns det ingen återvändo och då kommer de 60 000 eller hur många som pallrat sig till Emirates sjunka ihop och vela glömma den här dagen för alltid.
Någon har lärt mig att man alltid ska tänka på det värsta möjliga utfallet, för om det skulle hända så skulle man inte deppa för att man var förberedd för att det skulle hända och om det skulle sluta på det bästa sättet så skulle man bli både glad och överraskad.
Vad ni än tänker och vad ni än tycker så kommer dagens match att förändra eran onsdag. Vare sig ni är unitedsupportrar eller arsenalsupportrar kommer eran onsdag påverkas på ett negativt eller positivt sätt. Antingen springer ni till skolor och jobb med ett stort leende på läpparna eller så kommer ni knappt iväg hemifrån på grund av något som jag skulle kalla en fotbollsbakfylla. Men den risken tar varenda supporter. En riktig supporter stöttar sitt lag vare sig man ligger sist i hela tabellen och allt hopp är ute om en fortsättning eller om ditt lag bara fortsätter att vinna...och vinna....och vinna. Den nervositet som uppstår före match är enorm och vare sig man är i London, Moskva eller lilla Eskilstuna så är den omöjlig att beskriva. Det är bara de mest inbitna som förstår romantiken, spelet, desperationen och allt annat vad fotboll innebär. Men neutrala folk bör inte skylla sig själva för det. Istället har dem den stora fördelen av att just vara neutrala, att kunna se en fotbollsmatch som nöje och tycka att den antingen var riktigt jäkla bra, eller riktigt jäkla dålig. Det är exakt det som är det fantastiska med fotboll och speciellt cuper.
Ryan Giggs, Theo Walcott och Arsene Wenger är männen som har talat i media. De har sagt följande i kronologisk ordning:
"If we play to the ability we did in the first half last week we will have no problems.We went out to get the crowd going and play at a quick tempo. That is what we do when we are at our best. Arsenal are a top team and they are capable of scoring goals so we are under no illusions about how difficult this is going to be."
"We did not create any chances and it will need our best performance of the season on Tuesday to go through to the final. Everyone was down after the first leg because we lost the game and did not get the away goal we wanted. But considering the number of chances they had, I think we got away with it."
"I believe we will make it. I'm not interested in how many chances we will have, I just believe we will make it. We have a good opportunity to enjoy it and we have a good chance to play the football we love. Let's go out and do that and let other people talk. No matter what happens on Tuesday I believe this team will make a big impact in the game and that is what we want to continue to develop."
Kan vi få se en favorit i repris?
Tre intressanta uttalanden från tre intressanta män. Det är helt klart att alla från de bägge lägren är riktigt optimistiska och det är det absolut inget fel på. Arsenal är fast beslutna om att vända detta och United med Rooney&Ronaldo i spetsen är fast beslutna om att avsluta det fort. Vilket det blir får vi inte veta förrän imorgon, men vad det än blir ska vi vara stolta över våra lads. Så som många av dem som kämpat och så de slitit för att komma dit de är så ska dem ha all cred dem kan få( minus Adebayor). Argumenten som lyder att vi mött enkla lag har jag ingen lust att förklara för en tredje gång, men ni kan gärna skicka ett personligt e-mail till mig om ni fortfarande är fast beslutna om att Arsenal har fått en för enkel väg till semifinalen.
Manchester United har både Ferdinand och Evra tillbaka från mindre skador och ställer upp med en riktigt stark startelva. Hoppet om att Ferdinand skulle missa returen släcktes lika snabbt som hoppet kom till liv. Istället får Adebayor och Van Persie/Bendtner tampas med en av världens bästa mittbackar. En Ferdinand som för övrigt hatade Manchester United i hans yngre år som spelare, det visste ni inte va? Hur som helst så ställer vi upp med den starkaste elvan som vi har för tillfället och det är med en smått ironiskt leende som jag skriver det med tanke på alla tunga avbräck.
Det senaste avbräcket kom alldeles nyligen som bekräftade att Eduardo kommer missa sista biten av säsongen. Dessa skadeproblem har verkligen tömt hjärnan på mig. Det är med längtan jag ser fram emot nästa säsong då vi kan komma till start med en helt skadefri trupp och förhoppningsvis ett och annat nyförvärv och inga förlorade spelare. Då minsann kommer vi åtminstone kunna utmana på riktigt. Men nu står vi där vi står och Arsenal måste slita ihjäl sig idag. Det handlar om att spela den bästa fotboll de kan komma att spela och det handlar om de individuella prestationerna. Först och främst laget, men de individuella insatserna är enormt viktiga i returen mot Man U. Inte minst de spelare som kommer starta i backfyran. Om vi bara kan hålla Manchester United borta från vårat straffområden så kommer jag flöda med optimism. Mer har jag egentligen inte att säga för det känns som jag sagt allting i detta och de tidigare inläggen, så ni för nöja er med detta och jag får hålla tummen och alla andra kroppsdelar för att Arsenal går segrande ur striden.
Jag bryr mig inte om det blir en klassiker eller ej, jag bryr mig inte om Man U gör mål, jag bryr mig inte om tre av våra spelare skadas, jag bryr mig inte om någon supporter springer in på plan, jag bryr mig bara om att det blir vinst, sedan får det gå till exakt hur som helst så länge vi går vinnande ur striden. Come on you gunners!
Kan vi få se liknande scener efter slutsignalen ikväll? Vi kan bara hoppas....
Semifinal i Champions League - behöver jag ens säga något mer?
Pater noster, qui es in caelis: sanctificetur Nomen Tuum; adveniat Regnum Tuum. Ja, om ni undrar vad det var så var det de tre första raderna i herrens bön på latin. Något säger mig att många på läktar(-na) på Emirates kommer be till högre makter om vi ser det hela gå till förlängning och/eller straffar. Något som vi naturligtvis inte hoppas på, men det är hur som helst ett mycket bättre alternativ än att förlora direkt.
Det är nu mindre än tjugio fyra timmar kvar tills drabbningen vi väntat på förgäves. Första matchen blev något av ett antiklimax, dagens match (ännu ett sent blogginlägg som får räknas vara tisdagens inlägg) får vi hoppas bli det motsatta. För tre år sedan satt jag ensam hemma och slog på tv:n för att se Barcelona-Arsenal. Jag hade då hejat på Arsenal ända sedan barnsben och förstog allt vad den matchen innebar. Jag kommer än idag ihåg hur jag sprang ut på balkongen och skrek sönder mina lungor när Campbell nickade in ledningsmålet. Jag kommer än idag ihåg hur jag föll ner på golvet i uppgivelse när vem det nu än var som gjorde 2-1 till Barcelona. Jag är rädd för att det ska hända igen, det är jag. Manchester United kan krossa våra drömmar på det mest miserabla sättet som finns. Det är bara tänka tanken att vi leder med 2-0 och vi är inne på tilläggstid i andra halvlek då Rooney får bollen i straffområdet och smäller in den. Då finns det ingen återvändo och då kommer de 60 000 eller hur många som pallrat sig till Emirates sjunka ihop och vela glömma den här dagen för alltid.
Någon har lärt mig att man alltid ska tänka på det värsta möjliga utfallet, för om det skulle hända så skulle man inte deppa för att man var förberedd för att det skulle hända och om det skulle sluta på det bästa sättet så skulle man bli både glad och överraskad.
Vad ni än tänker och vad ni än tycker så kommer dagens match att förändra eran onsdag. Vare sig ni är unitedsupportrar eller arsenalsupportrar kommer eran onsdag påverkas på ett negativt eller positivt sätt. Antingen springer ni till skolor och jobb med ett stort leende på läpparna eller så kommer ni knappt iväg hemifrån på grund av något som jag skulle kalla en fotbollsbakfylla. Men den risken tar varenda supporter. En riktig supporter stöttar sitt lag vare sig man ligger sist i hela tabellen och allt hopp är ute om en fortsättning eller om ditt lag bara fortsätter att vinna...och vinna....och vinna. Den nervositet som uppstår före match är enorm och vare sig man är i London, Moskva eller lilla Eskilstuna så är den omöjlig att beskriva. Det är bara de mest inbitna som förstår romantiken, spelet, desperationen och allt annat vad fotboll innebär. Men neutrala folk bör inte skylla sig själva för det. Istället har dem den stora fördelen av att just vara neutrala, att kunna se en fotbollsmatch som nöje och tycka att den antingen var riktigt jäkla bra, eller riktigt jäkla dålig. Det är exakt det som är det fantastiska med fotboll och speciellt cuper.
Ryan Giggs, Theo Walcott och Arsene Wenger är männen som har talat i media. De har sagt följande i kronologisk ordning:
"If we play to the ability we did in the first half last week we will have no problems.We went out to get the crowd going and play at a quick tempo. That is what we do when we are at our best. Arsenal are a top team and they are capable of scoring goals so we are under no illusions about how difficult this is going to be."
"We did not create any chances and it will need our best performance of the season on Tuesday to go through to the final. Everyone was down after the first leg because we lost the game and did not get the away goal we wanted. But considering the number of chances they had, I think we got away with it."
"I believe we will make it. I'm not interested in how many chances we will have, I just believe we will make it. We have a good opportunity to enjoy it and we have a good chance to play the football we love. Let's go out and do that and let other people talk. No matter what happens on Tuesday I believe this team will make a big impact in the game and that is what we want to continue to develop."
Kan vi få se en favorit i repris?
Tre intressanta uttalanden från tre intressanta män. Det är helt klart att alla från de bägge lägren är riktigt optimistiska och det är det absolut inget fel på. Arsenal är fast beslutna om att vända detta och United med Rooney&Ronaldo i spetsen är fast beslutna om att avsluta det fort. Vilket det blir får vi inte veta förrän imorgon, men vad det än blir ska vi vara stolta över våra lads. Så som många av dem som kämpat och så de slitit för att komma dit de är så ska dem ha all cred dem kan få( minus Adebayor). Argumenten som lyder att vi mött enkla lag har jag ingen lust att förklara för en tredje gång, men ni kan gärna skicka ett personligt e-mail till mig om ni fortfarande är fast beslutna om att Arsenal har fått en för enkel väg till semifinalen.
Manchester United har både Ferdinand och Evra tillbaka från mindre skador och ställer upp med en riktigt stark startelva. Hoppet om att Ferdinand skulle missa returen släcktes lika snabbt som hoppet kom till liv. Istället får Adebayor och Van Persie/Bendtner tampas med en av världens bästa mittbackar. En Ferdinand som för övrigt hatade Manchester United i hans yngre år som spelare, det visste ni inte va? Hur som helst så ställer vi upp med den starkaste elvan som vi har för tillfället och det är med en smått ironiskt leende som jag skriver det med tanke på alla tunga avbräck.
Det senaste avbräcket kom alldeles nyligen som bekräftade att Eduardo kommer missa sista biten av säsongen. Dessa skadeproblem har verkligen tömt hjärnan på mig. Det är med längtan jag ser fram emot nästa säsong då vi kan komma till start med en helt skadefri trupp och förhoppningsvis ett och annat nyförvärv och inga förlorade spelare. Då minsann kommer vi åtminstone kunna utmana på riktigt. Men nu står vi där vi står och Arsenal måste slita ihjäl sig idag. Det handlar om att spela den bästa fotboll de kan komma att spela och det handlar om de individuella prestationerna. Först och främst laget, men de individuella insatserna är enormt viktiga i returen mot Man U. Inte minst de spelare som kommer starta i backfyran. Om vi bara kan hålla Manchester United borta från vårat straffområden så kommer jag flöda med optimism. Mer har jag egentligen inte att säga för det känns som jag sagt allting i detta och de tidigare inläggen, så ni för nöja er med detta och jag får hålla tummen och alla andra kroppsdelar för att Arsenal går segrande ur striden.
Jag bryr mig inte om det blir en klassiker eller ej, jag bryr mig inte om Man U gör mål, jag bryr mig inte om tre av våra spelare skadas, jag bryr mig inte om någon supporter springer in på plan, jag bryr mig bara om att det blir vinst, sedan får det gå till exakt hur som helst så länge vi går vinnande ur striden. Come on you gunners!
Kan vi få se liknande scener efter slutsignalen ikväll? Vi kan bara hoppas....
Jag (Pierre) har svårt att hitta några speciellt intressanta spel här. Manchester United är helt oberäkneliga och är oerhört skickliga på att kontrollera sina överlägen. Jag har en känsla av en uddamålsseger för United. Arsenal ska dock inte räknas bort, de har ett bra lag och hemma på Emirates så är de i vanliga fall svårbesegrade. Jag tror att Man United vill försöka ta död på matchen så fort som möjligt, det känns därför ganska troligt att de gör det första målet till 2.00*pengarna. Laget är som sagt grymma på att kontrollera matcherna, ifall 1-0 kommer så får Arsenal det extremt jobbigt.
Ni får dock bilda er eran egna uppfattning om Kristoffers rapport, som förvisso är relativt partisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar